Till Berlin i en Volga – lyckligtvis med en extra kopplingshuvudcylinder

Det renoverade topplocket kom nästan förvånansvärt smärtfritt på plats, ovanpå den nya topplockspackningen (som alltså tidigare gått sönder, därav det stora jobbet med att ta isär motorn), och alla bortplockade delar hamnade där de skulle. Utom en. Den nya vattenpumpen. Som inte passade. Så jag skruvade dit den gamla glappande pumpen med förhoppningen att den skulle hålla för min 100-milaresa till Berlin:

2015-06-16 10.21.45

Jag lämnade Stockholm en tisdag morgon, stänklapparna bak släpade i marken av all packning (inklusive de flesta verktyg jag äger, en hög reservdelar och 8 liter olja…), men i övrigt kändes det fint.

Första tankstoppet var spännande, skulle bensinförbrukningen ha sjunkit med de nya täta ventilerna? Hur mycket olja hade den dragit? Kylarvätska?
– 1,23 liter/mil, ingen oljeförbrukning och tätt kylsystem blev svaret.

En busslast ryssar som stannat på samma bensinmack för toalett- och glasspaus tittade förundrat på den gamla bilen och frågade varför jag över huvud taget ville äga en sådan…

2015-06-16 12.45.03 crop

Färden till halvvägsmålet Halmstad gick smärtfritt och tämligen bekvämt, med undantag för en viss värk i höger skinka, som inte har de mjukaste fjädrar i förarsätet att vila på. Och så då avslutningen, cirka fyra mil från målet, då kopplingen gradvis gav upp…
Kopplingspedalen gav inget motstånd och det gick alltså inte att koppla, vilket tvingade mig att ringa efter bogseringshjälp när de första trafikljusen nalkades – fram till dess gick det att växla med lite känsla och mycket skrap, men från stillastående var det ingen idé att försöka.

2015-06-17 10.09.14

Dagen efter tillbringades under bilen, vid sidan av bilen med en huvudkopplingscylinder i handen och i en bilreservdelsbutik. En öststatsbilserfaren granne bistod med goda råd, en annan granne med pallbockar och farsan med allt annat. Det ledde efter nio timmar till en återigen fungerande koppling! Huvudfelet var en sprucken behållare för hydraulvätskan, men lyckligtvis hade jag med mig en i reserv 🙂

2015-06-17 11.28.30 crop

 

Sista etappen över Danmark, färjan Gedser-Rostock och norra Tyskland gick även den smärtfritt – fram till ca tio mil norr om Berlin, då kopplingen återigen började ge upp…
Nu visste jag lite mer om alla delarnas skick och kunde snabbt se att det var den tidigare småläckande packningen bak i kopplingscylindern som nu storläckte, med ett ganska slabbigt förarsidesgolv som resultat. Jag chansade på att det skulle gå resten av vägen med ett par påfyllningar av vätska och minimering av kopplingstrampande, vilket det också gjorde. På torsdagskvällen rullade Volgan och jag in i nya hemstaden Berlin, där Volgan fick vila i sitt nya high-tech-garage:

2015-06-18 22.02.11

Hur hittar du reservdelar till en Volga då?

Screenshot 2014-01-05 11.41.59

En av de vanligaste frågorna jag får är den om reservdelar – hur får jag tag på sådana? Det är lyckligtvis inte så svårt eller dyrt som man kan tro, även om det så klart inte räcker med att knalla in på Mekonomen eller någon annan svensk bildelsförsäljare. Ytterligare en aspekt är att hela grejen med en gammal ovanlig bil bygger på att man gör arbetet själv, eftersom det 1) skulle kosta fruktansvärt mycket att låta en verkstad göra jobbet, och 2) finns en hygglig risk att en verkstad inte skulle göra jobbet som man vill (okänd bilmodell, gamla spröda delar som kräver mer försiktig hantering etc).

Hittills har de främsta källorna till reservdelar varit:

  • Mitt eget bagageutrymme, som alltså kom tämligen välfyllt med alla möjliga sorters reservdelar
  • Olika bilskrotar, där jag bl a köpt kylare (från en Peugot), säkerhetsbälten (från en Volvo) och en hel del annat
  • Ural-Hamburg, som är ett företag i Tyskland där Dimitri säljer (ofta rätt billigt) reservdelar till bl a Volga

På nätet finns ytterligare några företag som säljer reservdelar, flera är tyvärr mest inriktade på 50-talsmodellen GAZ 21, eller på nyare ryska bilar (t ex GAZ 2410, den 80-talsmoderniserade varianten av min bil) men vissa delar till GAZ 24 (min bil) finns. Ett nyfunnet företag är Retrodetal(j) i Sankt Petersburg, som verkar ha en massa ”prydnads”delar och packningar som jag inte sett på annat håll (bilden ovan).

Ett par företag till som säljer reservdelar:

  • Avtoclassika, i Ukraina, mest delar till äldre bilar – men bra reservdelskatalog för GAZ 24
  • AvtoAll, i Ryssland, är billiga på slitdelar, men har mest till nyare bilar – och verkar inte exportera… (samt kräver Google Translate eller liknande)

Ytterligare någon användbar webbplats kan finnas på sidan med länkar.