Spänd väntan i Sollentuna

2013-11-08 10.30.55 crop

Strax efter klockan 9 i morse rullade jag in på Bilprovningens station i Sollentuna. Det var alltså dags att registreringsbesiktiga. Några minuter senare dök Magnus – den andra Volgaägaren – upp, som för ett halvår sedan fick sin bil godkänd på samma station. Det kunde ju tänkas vara hjälpsamt att berätta om den enda andra bilen av den här typen i Sverige, om besiktningsmannen skulle ha några jobbiga frågor.

2013-11-08 12.00.25En vänlig man gick igenom bilen, vägde den och – godkände den!!! Min Volga är alltså registrerad i Sverige, de nya vita nummerskyltarna kommer snart med posten. Fantastiskt!

Dock återstod kontrollbesiktningen, det vill säga en “vanlig” besiktning, där de funktioner som bara “teoretiskt” skulle finnas vid registreringsbesiktningen nu även väldigt praktiskt skulle behöva fungera. Typ bromsar, avgasvärden och ett chassi utan alltför mycket rost. En äldre man, även han vänlig, gick enkelt igenom alla lampor, bromsprovade och körde sedan bort till lyften för att kolla bilens undersida. En hel del bankande med en elak spetsig hammare resulterade i små högar av rost under bilen – men inte värre än att det kunde få passera. Dags då för provtur – där vindrutetorkarna inte var på bästa humör, men jag stack ut handen genom den nedvevade passagerarrutan och hjälpte dem lite, så det ordnade sig. När besiktningsmannen stannade för avgasprov tyckte han att bromsen var lite “skum”, men nöjde sig med att det trots allt fungerade bra.

Och, ett par minuter senare kom beskedet:

2013-11-08 12.00.55

Nu rullar alltså Volgan som en vanlig bil på Sveriges vägar!

Fett bra, men ändå nervöst inför reg.besiktningen

Tre dagar kvar, sen gäller det. Alltså om min Volga ska få ett par vita registreringsskyltar och därmed bli godkänd som en bil i Sverige. Registreringsbesiktning i Sollentuna. Nu vet jag visserligen att det går att få en Volga (GAZ 24) godkänd i Sverige, det har ju redan hänt en gång, men min bil är av en senare årsmodell, så helt garanterat är det inte. Sen återstår en vanlig kontrollbesiktning som jag ju så klart helst vill klara också, men hur det går med den är mer osäkert – vi får väl se.

Idag fick jag hjälp av den andra Volgaägaren att smörja de 8 punkterna i chassit som helst ska se en fettspruta då och då, dessutom passade vi på att lufta bromsarna och justera ratt och blinkersspak (som gick från spaghettisladdrig till distinkt klickande).

Geggandet med avgaspasta igår tätade flera av hålen, men några återstår – jag ska göra ett nytt försök imorgon.