Fett och olja, samt en termokontakt i kastrull

I väntan på att topplocket återvänder från motorrenoveringsfirman fixade jag några andra småsaker: Isärtagning och infettning av styrleder, urtappning av motoroljan samt experimenterande på köksspisen för att lista ut hur den nya termokontakten är kopplad.

På bilden nedan syns de sex leder som jag ville ta isär och fetta in, vilket gick bra i alla fall utom de två längst ut, närmast hjulen, eftersom de satt fast så hårt att jag inte fick isär dem. Man kan tänka sig att de är just de två som är i störst behov av friskt fett, eftersom de är mest utsatta för att stänk och skräp från hjulen…

styrleder

Jag gav mig även på de sex smörjnipplar som finns i framvagnsupphängningen med fettsprutan.

Den usla oljan (pga den trasiga topplockspackningen och följande inläckage av vatten) syns på den lika usla bilden nedan.

2015-05-16 18.23.16 crop

Slutligen behövde jag klura ut hur den nya termokontakten jag köpt är kopplad. Den slår till vid två olika temperaturer, har alltså tre poler, men oklart vilken som är vilken. Bilden som går att googla fram verkar visserligen beskriva det, men det stämde inte med de resultat jag fick med multimeter och en kastrull nästan-kokande vatten på spisen. Nu är jag dock tämligen säker på att första kontakten sluts mellan de två yttersta polerna, andra kontakten på mittenpolen (och en av ytterpolerna, vilken som). Vilken av ytterkontakterna som är jord går inte att utröna och verkar inte heller spela någon roll…

24037935-1

Den lilla elektrikern

2013-11-30 18.31.41

Det är många, många år sedan jag tog isär en elmotor. Men eftersom fläkten till bakrutan inte har fungerat sedan jag köpte bilen var det inte så mycket att göra, annat än att ta loss och ta isär. Volgan har alltså en extra fläkt som blåser varm(?) kupéluft på bakrutans insida, istället för de elslingor modernare bilar har.

2013-11-30 18.12.30Det är en ganska vacker fläktkonstruktion, sett från bagageutrymmet, men utan snurr inte så meningsfull. När jag demonterat fläktmotorn från sitt hus testade jag med ström – och den snurrade! Fast ganska långsamt och ojämnt. Två enkla skruvar höll ihop motorns hus, med dem borta var det lätt att komma åt insidan. Jag hittade inga direkta fel, men rengjorde kolens slitbana på rotorn och framför allt – fettade in axelns infästningar i bägge ändar. Efter montering snurrade motorn jämnt och fint, och dessutom snabbare. Så efter lite borttagning av lettiskt damm här och där skruvade jag ihop allt igen, imorgon ska jag testa fläkten på plats i bilen.

Fett bra, men ändå nervöst inför reg.besiktningen

Tre dagar kvar, sen gäller det. Alltså om min Volga ska få ett par vita registreringsskyltar och därmed bli godkänd som en bil i Sverige. Registreringsbesiktning i Sollentuna. Nu vet jag visserligen att det går att få en Volga (GAZ 24) godkänd i Sverige, det har ju redan hänt en gång, men min bil är av en senare årsmodell, så helt garanterat är det inte. Sen återstår en vanlig kontrollbesiktning som jag ju så klart helst vill klara också, men hur det går med den är mer osäkert – vi får väl se.

Idag fick jag hjälp av den andra Volgaägaren att smörja de 8 punkterna i chassit som helst ska se en fettspruta då och då, dessutom passade vi på att lufta bromsarna och justera ratt och blinkersspak (som gick från spaghettisladdrig till distinkt klickande).

Geggandet med avgaspasta igår tätade flera av hålen, men några återstår – jag ska göra ett nytt försök imorgon.