Inbrott, oväntad sladd, löst remhjul och spindlar

Jag gick ner till bilen i garaget för att montera cykeldatorn (mer exakt hastighetsvisare och vägmätare) och fixa ett par andra småsaker – och fann bilen olåst. Fattade först inte om jag själv glömt låsa, men det öppna handskfacket avslöjade att det varit objudet besök i Volgan. Inget skadat, inte ens dörrlåset, och det enda som saknades var ett paket lettiska cigaretter, en tändare och ett par små lampor i kupén jag kopplat in på kylarfläktreläet, för att kolla vid vilken temperatur det slår till. Märkligt, men nu finns det å andra sidan inte så mycket att stjäla i bilen.

Monteringen av givaren vid hjulet krävde en distans för att komma tillräckligt nära magneten jag fäste på bromstrummans innerkant. Trästaven från en ståltrådsrulle fick duga och sågades upp i fyra delar som jag limmade till en kloss. Med hjälp av buntband fäste jag klossen och på den givaren, på den arm som styrstaget ansluter till. Lite testsnurr på hjulet visade att det funkade. Cykeldatorer kommer med för kort sladd för bilbruk, så jag klippte av sladden mellan cykeldatorns docka och givaren, med avsikten att förlänga den med vanlig 12-voltskabel. Det visade sig att sladden innehöll två ledare, och därmed väldigt tunna, så jag fick hämta lödpennan istället för att bara klämma på en koppling. Med den förlängda kabeln (kablarna) indragen i kupén var det dags att testa – återigen bara med handsnurr på hjulet, men det gav utslag som verkar kunna stämma. Återstår att mäta den exakta omkretsen på framhjulet (behöver antagligen göras med hjulet normalt belastat, eftersom det trycks ihop lite av bilens vikt) för att kunna mata in det i cykeldatorn för korrekt visning. Enligt instruktionen verkar det krävas millimeternoggranhet…

När jag höll på under huven kände jag lite på fläktremmarna, som jag tycker haft tendens att låta lite – och märkte att drivhjulet från motorn med tillhörande fläktblad gick att vicka lite på! Inte någon rolig upptäckt, men jag hoppas att det bara är någon lös mutter. Det gick inte att se något utan att börja ta isär grejer, så det blir morgondagens jobb. Och dessförinnan lite studerande av sprängskisser på denna del av motorn för att försöka förstå hur det sitter ihop.

Avslutningsvis en bild på lite döa typer som det var dags att tömma kupétaklampan på:

2013-12-29 19.27.11

(Jag hade tröttnat på skuggorna i den stora fina kupébelysningen och öppnade den, i tron att jag skulle hitta några döda flugor liggande i lampglaset – men icke, ett gäng STORA spindlar hade funnit sin sista vila där inne.)

Dimljus, cykeldator och ytterligare en Volga i Stockholm

Jul- och nyårsledigheten kan förhoppningsvis ge lite tid i garaget, för allmänt småfixande, men det blir först näst-nästa vecka. Då tänker jag bland annat montera den lilla cykeldator som kom med posten för några dagar sedan. Efter åren i motorcykelkretsar är jag inte precis främmande för att använda en cykeldator istället för hastighetsmätare på ett motorfordon, det är tämligen vanligt på ombyggda hojar där man vill ha så få och små grejer som möjligt synliga. Jag tänker ju på inga vis ta bort den vanliga hastighetsmätaren, men eftersom den visar lite fel – och det är framför allt vägmätarens felvisning som stör mig – tänker jag komplettera med en mer rättvisande liten pryl.

img_2_zoomLite efterforskningar kring vilken cykeldator som kunde vara lämplig visade rätt snabbt att det är försvinnande få cykeldatorer som visar hastigheten med tre siffror – de allra allra flesta har bara två siffrors hastighetsmätning. De modernare trådlösa varianterna är tydligen inte heller något att ha i en bil, där de störs av tändningen och annan ström. Så det blev en Sigma Sport BC 5.12. Ytterligare en lärdom från den samlade kunskapen på The Internet var att köpa starkare magneter än den medföljande (avsedd för montering på en cykeleker), så nu har jag ett gäng små neodymmagneter liggande också.

Dimljus är något som satt på min bil när den såldes för 34 år sen, men tyvärr saknades de när jag köpte bilen. På bilden nedan (från nätet, på en okänd men välhållen Volga) syns hur de ska se ut – det är de två större rektangulära lamporna:

Dimljus 1980

Jag hittade ett par varselljus (ni vet, de där gula från 70-, 80-tal) på Myrorna som jag köpte för nån vecka sedan, så jag tänkte sätta dem i de tomma dimljusfästena jag har i kofångaren. Så jag började leta sladdar och mäta om det fanns någon el – och det gick så där. Kablarna var för all del kvar, gömda i framskärmarna, men nåt fel med elen till dimljusen är det. Jag lyckades iallafall få klart för mig att de är kopplade så att de bara lyser ihop med parkeringsljuset – inte med halv-/helljus, och inte heller utan annan belysning på. Men det lilla projektet får pausa ett tag.

Och avslutningsvis har nu ytterligare en Volga uppenbarat sig i Stockholm. Eller iallafall ägaren till den, som jag träffade på ett jobbmöte. Visserligen inte en GAZ 24 (det finns ju bara två…), men väl en GAZ 21, alltså den föregående 50-talsbulliga modellen:

Bild från Wikipedia.

Justerade vindrutetorkare och mer el

Ett fasligt slående och torkarrörelser som gick långt under själva vindrutan – sådana har mina vindrutetorkare varit. Idag fick hela paketet finna sig i att ligga på mitt köksbord, det är faktiskt väldigt enkelt att skruva loss hela plåten med tillhörande torkarmotor och länkage fastbultat. Bara att koppla loss en sladd och slangen till vindrutespolningen.

2013-12-01 12.23.30 crop

Jag tittade och petade, hittade inget särskilt fel utom en lös mutter till huvudlänken från motorn. Det sitter dock en justeringsskruv på motorns växel (så långt hjälpte mig instruktionsboken), men eftersom jag inte vet vad den reglerar – längd på torkarslagen? start/stoppläge? – vågade jag mig inte på att röra den. 2013-11-30 17.19.27Jag hade tänkt att koppla in el och testköra torkarna, men de ansluts med sex(!) kablar, och inget av mina kopplingsscheman är tillräckligt detaljerade. Så med endast en spänd mutter monterade jag tillbaka alltihop på bilen, där jag istället flyttade torkararmarna ett hack på sina axlar – och nu ser det faktiskt ut som att de inte går ner under vindrutan, samtidigt som de inte stannar allt för högt upp.

Lampan i bagageutrymmet har inte fungerat sedan jag köpte bilen, och idag fick jag till slut loss själva glödlampan – trasig – men jag kollade även elen. Som givetvis inte var speciellt bra, dvs med varierande spänning på grund av dålig kontakt/brusten kabel. Så vid nästa tillfälle ska jag byta kabeln, eventuellt även lossa hela höger bakljus, på vilkets insida anslutningen sitter.

Gårdagens reparerade fläktmotor till bakrutan är nu tillbakamonterad, med gott resultat. Insåg även att jag skulle kunna värma upp bagageutrymmet istället, om jag plockar bort slangen som leder varmluften upp på bakrutan…