Tänk vad många olika hål och läckor det kan finnas i ett avgassystem. Till exempel ett par hål i själva ljuddämparen, läckor i skarven mellan ljuddämparen och avgasröret, läcka i avgasrörets fäste till grenröret och så huvudnumret: En läcka i insugets bultade fäste på grenröret, där de sovjetiska ingenjörerna tyckte det var en god idé att låta avgaserna virvla upp för att värma insuget. När de kunde nöjt sig med att låta metallen överföra värmen. Nu har jag istället en inte så välljudande bil, eftersom den gamla packningen mellan insug och grenrör har blåst bort på ett ställe (antagligen sen jag började köra lite mer med bilen, och har kunnat varva lite mer). Och eftersom det tar åtskilliga timmar att åtgärda (förgasare ska monteras bort med alla slangar och kopplingar, grenröret och insuget lossas från motorn och då behöver den packningen också bytas mm) kommer jag inte att göra det i första taget. Återstår avgaspasta, alltså sån där gegga man köper på macken och kletar på hålet, med den naiva förhoppningen om att den ska sitta kvar och täta hålet. Vi får väl se i nästnästa vecka, då bilfixandet återupptas.
Månad: oktober 2013
Slipa, spackla, måla
Halvsen söndagkväll, och jag har precis avslutat en helg av Volgaarbete. Igår spacklade och slipade jag skärmkanter, idag lackade jag dem, tillsammans med penselmålning av fälgarna och trösklarna – fånigt hur lång tid det tar. Men jag har även hunnit med lite annat småfix, till exempel fått fast framstolarna som suttit löst sedan i somras, och faktiskt vaxat halva bilen också (resten får ske i veckan). Och tidigare fick jag även ordning på generatorn, bladfjäderklämman och bytte kylarvätskan mot en mer vinteranpassad glykolblandning. Det nya batteriet var väl värt pengarna, det är liksom inget osäkerhetsmoment kvar när man ska starta nu. Så här såg det det ut i förmiddags:
Och lite senare såg det ut så här:
Som synes är den sprayfärg jag hittat lite för ljus – och väldigt mycket blankare än den trötta originallacken. Men vaxningen jag gjorde efter att bilden togs minskar iallafall något skillnaden i blankhet. Och när personalen på OKQ8 vid Globen har hittat nycklarna till sitt färgskåp (de hade tydligen varit borta i 3-4 dagar) har jag lite förhoppningar om att deras gröna kulör matchar Volgans originallack lite bättre – det var svårt att avgöra vilken typ av grön färg det var genom den låsta dörren…
Saker man tappar på motorvägen
Jag körde till Nyköping för två veckor sedan, lite nyfiken på hur en ordentlig motorvägstur skulle kännas och fungera. Bra, visade det sig. 110 km/h var inget problem, men 100 var bekvämare ljudmässigt – en femte växel hade varit trevligt. Bensinförbrukningen var dock förvånande ”låg” – 0,9 liter/milen drog den. Eftersom det krävs verktyg i kofotsstorlek för att få av navkapslarna låter jag dem vara av tills vidare, därav det mindre ”propra” utseendet på bilden nedan.
På vägen hem, i höjd med Alby, lät det som jag (bilen) tappade något – ett par klonkande ljud liksom. Jag tittade uppmärksamt i backspegeln men såg inget på vägbanan bakom mig. Inget kändes heller annorlunda, så jag tänkte att det var nog inget av speciellt stor vikt. Väl hemma kollade jag igenom bilen för att se vad som kunde tänkas ha ramlat av, såg inget som saknades under huven – men! höger bladfjäder bak saknade en bit av en liten metallklämma. Inget allvarligt alltså, kan fixas så småningom tänkte jag.
Eftersom jag har bokat tid för registreringsbesiktning (8 nov – nervöst och spännande!) har jag fått lite mer bråttom att fixa alla olika smågrejer, så nu i helgen har jag tillbringat rätt många timmar i garaget. På att göra-listan stod:
- Felsöka elsystemet efter strömtjuvar (batteriet har laddat ur när bilen stått stilla)
- Byta batteri till det nya jag köpt (60 Ah)
- Montera radion och lite andra tillhörande eljobb
- Fixa säkerhetsbältesfästena bak
- Justera elektrodgapet på de nya tändstiften
Det mesta gick bra (jag har en snygg gammal radio som funkar!), men när jag höll på med tändstiften kände jag lite på fläktremmarna och upptäckte att de var väääldigt lösa – och det var generatorn också visade det sig. En liten kontroll visade att en av bultarna som håller generatorn på plats saknades (jag hittade muttern liggande nere under motorn), vilket gjort att generatorn suttit löst och skakat fram och tillbaka så mycket att den kvarvarande bulten var väldigt nära att gå av – se bilden. Det var nog det här jag hörde på motorvägen…
För att komma åt generatorns fästen tog jag bort slangen från vattenpumpen till kupéns värmepaket, och då sprack den gamla ryska saken. Så tills jag har hittat en ny står bilen stilla i garaget.